Hallon och hallonodling

Julafton förmiddag. En hälsning till er alla som vill höra hur det står till här i Skogsbrynet.

Ja det blir nog den lugnaste julen som vi har upplevt. Ute är det massor med snö, ja alltså här räknas mer än 10 cm snö mer än vad som är möjligt att skotta nu när den är tung och regnblandad. Mildväder som lovar att det är jättehalt, därför är vi glada för att ingen är på väg hit och måste ut i trafiken. Jag tar det som en julklapp att jag inte behöver ut och skotta, och Herbert får inte ta sig ut om han vill undgå att bryta armar och ben.

Tomtegröt står på spisen, Hallandskål klara vi oss utan, men anrättar gärna grönkålen som soppa eller på något annat sätt. Herbert får njuta av Kalle Anka och tjuren Ferdinand vill han absolut inte vara utan. Ja det blir en lugn julafton med Julevangelium läst av Herbert, en viktig tradition i familjens jular och lagom med mat så vi mår bra. Om det blir barmark så går vi gärna ut en liten sväng, men vi får se vad dagen innebär. Tur att det går att ringa och nå barn och barnbarn och önska dem och er alla en
RIKTIGT GOD OCH FRIDFULL JUL 2012!

KRAM! från
Ingeborg och Herbert

Nu är det kallt ute, men ingen snö som vi är tacksamma för att inte behöva ta tid med.

Jag har suttit och kollat vad jag skrivit ner under rubriken Ingeborgs Hörna under årens lopp, det var ju en hel del som friskade upp minnet. Vilken tur att vår Web-master har låtit alla funderingar finnas kvar. Vi är väldigt tacksamma för hans insats med att hålla igång hemsidan, och att den lever vidare. Så jag får väl fortsätta med lite inlägg då och då.

På återseende!

Hälsar
Ingeborg

Sista dagen av november månad, och vi har ingen längtan efter snö och storm som det talas om på väderleken på TV. Det går jättebra att få adventstämning bara med att plocka fram adventstakarna och tända dem. Nu är det ju bara några veckor till jul som vi hoppas ska bli så bra som möjligt för de flesta. Vi tar det lugnt och vet att man inte behöver hinna med allt vad man vill. Alltså, gör som vi och ta en dag i sänder och ha det bra under veckorna som ligger framför.

Hälsningar
Ingeborg

Lördag morgon och jag måste bara få berätta om att det händer saker som kan ge stora överraskningar för oss.

Igår hämtade jag posten och fann ett stort vadderat brev i vår brevlåda. Till Herbert och Ingeborg Arvidsson från HISTORISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET, vad är detta??? Det var med stor undran jag öppnade posten som innehöll en bok HALLONLANDET under 200 år, författare EVA BLOMBERG som är utgiven på Sekels förlag i oktober i år. Vi hade besök av Eva för en del år sedan då hon hade planer på att skriva en bok om hallon, men vi fick massor av papper som skulle kompletteras och vi hade inte tid att hinna med och besvara alla frågeställningar. Så vi har trott att det blev inte något mer. Men nu är vi väldigt tacksamma över att få se resultatet, en sådan sakkunnig bok har inte skrivits på många år.

Vi pratade med Elisabeth Nilsson på Elitplantstationen. Hon blev glad, men kommer säkert att få ännu mer jobb med framtagning av hallonplantor. Efterfrågan av våra hallonsorter kommer att öka, men var ska plantskolorna hitta sorterna... Herbert kan inte backa tiden till 1970-talet då han hade ork, kraft och energi att förverkliga jobbet med att saluföra hallon till plantskolor (som oftast inte hade något intresse av hallon). Vi är så tacksamma för Folke Mattson på Zetas Trädgård som trodde på Herbert och har varit vår bästa kund under alla år. Mycket har skrivits i tidningar om Herberts Hallon Harplinge, men nu med den här boken är det inget mer som behöver skrivas. Den ger perspektiv på vad som hänt med hallon under gångna tider. Det största som har hänt oss säger Herbert och en stor uppmuntran för honom att få vara med om, han lider av Jantelagen i många fall, som jag inte har lyckats med att få honom att slippa.

Snart Guldbröllop så jag har varit med om en hel del av motgångar, men det här var något som vi tackar Eva Blomberg för och vår web-master som håller hemsidan vid liv så att all information fortfarande finns kvar.

Herbert har censurerat vad jag skrivit och godkänner senste nytt till min hörna!

Hälsningar
Ingeborg

Kollade att det var längesedan jag skrev något i gästboken. Vår web-master sköter hemsidan och håller den vid liv, jag upptäckte själv att det var mycket som jag inte visste om, men han har gjort mycket bra lästips t.ex. Han vill att hemsidan ska finnas kvar och försöker bearbeta Herbert, så han kanske får honom att gå med på att skriva en bok så småningom om hallon. Jag tror nog mer på en livsberättelse om hur han har upplevt både med och motgång under ett helt liv. Det har inte varit någon dans på rosor att våga gå mot strömmen.

Häromdagen ringde Elitplantstationen i Kristianstad och ville ha mer information om Herberts GUL RISARP DESSERT, som skulle införlivas i deras framtagning. Sorten Mormorshallon har gått bra i deras förökning också detta år och det är ju roligt för både dem och oss. Vår hemsida finns ju kvar och jag förklarade att det inte var för att sälja plantor själva, utan för att det behövs information.

Nu mår Herbert bättre och har fått nya hjärtmediciner sedan någon månad, så han kan slippa sjukhuset, och det känns skönt. Att jobba som han är van vid är inte möjligt utan han får ta det lugnt och inte anstränga sig, det kan vara svårt att acceptera.

Våra näckrosor blommar fortfarande och vi går dit varje dag. Herbert gillar att sitta och lyssna till mitt egentillverkade dämme med stora stener i diket, där vattnet rinner med ständigt tillflöde av stora vattenmängder från skogen. Man hör bruset på långt håll. Jag tar med några stenar varje dag, kul att pyssla med, vi har ju massor av sten i skogen och bra att inte behöva offra pengar på något gym. Här finns både frisk luft, avkoppling och sysselsättning av olika slag för att få tiden att bara rinna iväg. Så nu får det vara nog för denna gången

Hälsningar från oss i Skogsbrynet vid världens ände.
Ingeborg

Fullmåne och stjärnklart när jag vid 4-tiden på morgon går för att hämta Hallandsposten, som redan finns på plats. Inga älgar som syns, de står väl och undrar vad jag ska göra så dags på dagen. Lättare på försommaren då man inte behöver någon hjälp av ficklampa i beredskap. Nu går det ju mot en mörkare tid och jag försöker att låta bli att tänka på att det blir vinter så småningom. Nu måste man ju njuta av höstens alla vackra färger, flyttfåglat som ger sig iväg och lovar att komma igen.

Fortfarande finns en del röda vinbär kvar som fåglarna vill ha för sig själva, men jag försöker att få en del av. Sort RONDOM, den bär länge och är rikgivande med goda bär. äppel och plommonträd dignar under all frukt och riskerar att bli sönderbrutna. AROMA vinner i friskhet och fina frukter och smak. GYLLENKROKS ASTRAKAN ger bara ett fåtal äpplen, men är ju relativt nysatt för ett par år sedan, goda och fina.

Hallon blev inte så mycket i år, så jag får ta alla tomma burkar till äppelmos i stället, kanske det blir blandning med rönnbär till gelé.

Herbert är ute och jag gissar att han är på väg till dammarna med näckrosor. Vi hade kärt besök av vår Web-master, han gillade vad han fick se av näckrosor trots att de inte hunnit slå ut så tidigt på fm. Konstigt nog väntar de att slå ut till fram vid 11-tiden, sol och värme bestämmer, men sedan slår de igen vid 4-5 tiden på eftermiddagen. Vi bara måste gå dit varje dag, LIVSKVALITET för Herbert!

Hälsningar
Ingeborg

Sommaren är snart över och jag undrar vart tog den vägen, dagarna har bara rusat förbi.

Någon form har enformighet har inte funnits med i allafall - besök av familjemedlemmar som längtat efter frisk luft, sol och bad, det är en fördel med västkusten. Målarhjälp fanns med och härliga barnbarn som förgyllde tillvaron.

O-Ringen var spännande, då E-liten sprang genom våra marker på torsdagens. Det gick undan! Vi satt på första parkett och behövde inte åka in till Halmstad för att se en glimt av alla löpare. Första kvinnliga deltagare (hon vann bland tjejerna den dagen) sprang nästan in i vårt hus, men väjde och tittade på kartan och tog ett skutt upp i backen och sprang snabbt vidare. Det var bara att se en mängd vältränade personer som sprang med målet i sikte och tog sig genom skogen, snabbt och elegant.

Våra dammar med näckrosorna var det ingen som hann med att kolla. Nu står de med nya blommor varje dag och är målet för våra promenader dit. Herbert kan inte få nog av att beundra dem. Någon ny mutation har uppkommit som en överraskning och som heter duga. Vit och röd har korsats på något sätt, och blivit en ny näckros, spännande med vad som naturen själv ställer till med. Herbert är i allafall väldigt imponerad och tacksam för hela sin samling av alla näckrosor, den ger livskvalitet och glädje under den långa tid som vi kan njuta av blomningen långt fram i höst.

Slutar med hälsningar till er alla från oss!
Ingeborg

Tid att rita in lite nytt om hur det ser ut omkring oss.

Allt växer så det knakar och jag slåss med alla nässlor som vill ta över våra marker. Det är ett bra tillfälle att avreagera mig och dra upp dem, jag behöver inte lägga pengar på något gym.

Ser ut att bli bra bärskörd. Våra svarta vinbär Risarp är färdiga om någon vecka att göra saft av, efterlängtad av många som smakat. Hallonsaft rårörd dröjer nog lite till, jag har bara hittat några mogna hallon men de är snart igång på riktigt. Massor av bär på alla våra vinbärsbuskar, vita röda och svarta.

I dammarna växer näckrosorna och lovar mycket vackert att titta på. De första röda har redan börjat blomma, sedan blir det vita och gula, totalt sju olika sorter och ca 20 plantor. Det var en fantastisk skön promenad dit igår kväll, att se vattnet spegla omgivningen och helt tyst. Det är bra avkoppling som behövs efter dagens avslutade projekt.

Nu får vi snart kolla in alla orienterare som springer O-Ringen etapp genom våra marker, hoppas att de inte fastnar vid dammarna och glömmer att fortsätta över Nyårsåsen som är slutmålet. De får gärna springa bara inte Herberts bokplantor blir förstörda. Det räcker med älgarna som vill njuta av deras skira grönska, mycket godare än alla granar och tallar i backarna. Herbert tar sina utflykter med rollatorn till dammarna och sitter och njuter och trivs med tillvaron där. Den nya vägen är bra då det är lättare för honom att komma dit, och vi väntar på mer väggrus som ska läggas på. Många rider på våra vägar, så det är bra om vi kan hålla den här i bra skick så att han kan ta sig fram utan ansträngning. Han är värd att få ha en egen gräddfil, efter alla års slit med underhåll av vägar som förut var bara traktorvägar. Bra att ha maskinstation i närheten som hjälper till att lägga ut gruset, där går min begränsning.

Nu slutar jag med en önskan om att alla som köpt Mormorshallon är nöjda och inte har blivit besvikna och fått fel "Mormorshallon". Vi ser att det säljs många fler än vad som kommer ut som E-plant... Bären ska motsvara vad vi skriver!

Hälsningar från oss i det lugna och fridfulla Skogsbrynet.
Ingeborg

Här växer allt så det knakar förutom hallonplantor som vi hade behövt till alla som vill köpa.

Artikeln i Hemmets Journal blev en påminnelse för både oss och alla som hade tänkt skaffa av våra sorter. På hemsidans bilder är det mesta missvisande, kort på oss och på två av barnbarnen stämmer absolut inte. Linnea och Wilma har vuxit en hel del sedan kortet togs och de kollade på våra krukodlade hallon såg ut.

Nu för tiden är dagarna rätt så fyllda av allt som ska hinnas med, men tiden går nog fortare ju äldre man blir. Herbert har fullt göra med att se till att näckrosor och dammar mår bra, att gräva var inte något som krafterna räckte till för under gårdagen. Det gäller att inte lyssna till doktorns och vårdpersonalens goda råd om att kanske ta det lite lugnare för att må bra...

Sommaren går så fort och vi hoppas att den blir vad vi hoppas på med att hinna med.

Vi tillönskar alla en härlig tid!

Hälsningar
Ingeborg och Herbert

Lite om livet i det natursköna Skogsbrynet.

Hur mår Herbert? Jo han står under Hjärtsviktsmottagningens omsorg på Regionssjukhuset här i Halland där han får ordinationer på sina mediciner. Vi åker till distriktsköterskorna på Amadeuskliniken i Söndrum 2-3 ggr i veckan för injektioner av vätskedrivande mediciner. Vi är tacksamma för att träffa personalen där, som är fantastisk.

Herbert går på sina rundor med hjälp av stavar eller rollatorn, sedan går han in och sover några timmar till nästa gång, det blir flera ggr per dag. Att se allt som borde göras tar på energin för honom, eftersom krafterna inte räcker till. Jag försöker att fixa en del, det är t.ex. så skönt att röja ris i skogen så mossor och alla blåbär kan breda ut sig. Nu är det ju så vackert i våra marker; bokskogen är så ljus och skir, lärkträden och allt annat gör att man njuter i fulla drag. Försöker att inte tänka på allt ogräs som snart växer mer än nödvändigt runt huset och marken i övrigt.

Nya vägen kortar Herberts runda ner till våra dammar där näckrosorna börjar komma upp med sina blad till vattenytan. En katalog från Pondteam finns på bordet, Herbert läser om alla näckrosor som finns på fina bilder och är sugen på att skaffa nya sorter förutom alla som han redan har. För min del så kan det kvitta, med tanke på hur jobbigt det var med den sista planteringen (när den nya dammen var grävd) och vi satte Gladstodiana, en vit näckros som väntat på att komma ur sin hink. Till sommaren blir många glada över att se alla näckrosor som blommar.

Hallonreportage i Hemmets Journal nr 19 blev en överraskning för oss, vi hade ingen aning om att något reportage om Herbert skulle komma. Blev bara till en reaktion för honom, vi har ju slutat ta fram plantor, och en suck... Tänk om han hade sluppit allt slit under de första 30 åren med att få ut sina plantor till ett hyfsat pris. Han har bara grundpension som resultat, vi har aldrig tjänat några stora pengar. Jag är tacksam för att jag har haft ett heltidsjobb som gav lite mer att klara sig på som pensionär.

Ja, nu slutar jag med hälsningar ifrån oss.

Ingeborg

Idag fick vi ett samtal där en man frågade om vi sålde Risarphallon efter att han läste i Hemmets Journal. Det måste vara en gammal tidning var min reaktion. Nej då, nr 19 Hemmets Journal som finns ute i handeln nästa vecka! Någon har tydligen varit här och satt ihop hallonreportage med Herbert och hans olika sorter. Vi har inte en aning om vad det står, men redaktionen skickar en tidning som kommer på måndag. Herbert dementerade avståndet när man planterar hallon, som angavs i den skrivna artikeln, hoppas att det övriga stämmer.

Nu är Herbert rädd att alla tror att vi har en massa plantor att sälja och det känns jobbigt för honom. Han har äntligen blivit kvitt sina ambitioner om att kunna producera mer plantor. Synd att inte alla tog tillfälle när vi hade företaget i gång, men vi hade ändå fullt upp. Vi tror att enda chansen att kunna njuta av alla sorterna som vi har odlat är att själv vara rädd om dem och ta vara på uppväxande skott och föröka själv.

Det finns ingen som har tagit över alla sorter för att kunna sälja dem vidare. Våra barn har valt att utbilda sig och har alla lyckats med att ha arbete som de trivs med. Känns bra som föräldrar, och vi har aldrig haft krav på dem att bli kvar hemma.

Vi har en underbar natur runt omkring huset och körsbärsträden börjar slå ut. Alla våra träd - björk lärk och bok - är så otroligt skira och ljusa. Tulpaner blommar och en mängd olika växter i trädgården.

Herbert har kollat vad jag skrivit och godkänner min epistel, så vi hälsar våra läsare av Ingeborgs hörna.

Vi hörs med lite om livet här någon gång.

Ingeborg

Här i vårt lilla hörn av världen har vi våren på gång på allvar, massor med fåglar som gillar att bo nära skogen och underhåller oss med alla sorters kvitter. Lugnt och fridfullt om man har tid att njuta av tillvaron.

Herbert har svårt att hålla igen med sina krafter, och riskerar att ha för mycket ambitioner när han inte är inomhus... Projektet med att göra ytterligare näckrosdamm har gett honom orsak till att stressa nu de senaste veckorna. Ny väg har iordningställts så att han får närmare till att se alla sina näckrosor på sommaren. Hur många sorter han har planterat? Det vet jag inte på rak arm men det är alla färger som finns. Han skulle nog gärna sätta fler, men det är stora risker med att ge sig ut på djupet. Nu säger han att det räcker. Vi satte de sista gula när det stora grävmaskinen på 24 ton väntade med att gräva igenom vallen till den andra dammen. Allt gick bra men jag vill inte göra om äventyret.

Nu inser Herbert att försäljningen av hallonplantor tillhör det förflutna. Vi har nog med att försöka ta en dag i taget då Herberts hjärta säger att han ska ta vara på sina krafter. Sjukvården gör allt de kan för att behandla hans hjärtsvikt. Att bara finnas till och ta dagen som den kommer är vad som gäller.

Under årens lopp har vi hunnit träffa många trevliga personer i hallonsammanhang och vi får tänka på allt som har hänt. Tack vare vår web-master ligger ju sidan kvar, så vi får väl kolla den nu när vi kanske får tid och läsa på. Synd att inte gästboken är mer besökt, vågar ingen skriva??? Det skulle vara så roligt att få en hälsning från hemsidans läsare.

Varma hälsningar till er alla som läser detta från oss.
Ingeborg

Nu kommer lite information om hur livet tar sig ut nu för tiden.

Senaste året blev ingen dans på rosor och har förändrat framtidsperspektivet en hel del. Vi trodde att vi skulle få njuta av att kunna ta det lugnt och göra vad vi ville resterande ledighet från allt jobb och slit. Verkligheten visade sig bestå av sjukhusbesök, medicinering, biverkningar och trötthet för Herberts del. Han har visionerna kvar men inte ork till allt som han hade hoppats hinna med. Många tror fortfarande att han kan sälja hallon, men det är bara enstaka exemplar som han kanske kan skaffa fram. Tyvärr så får vi hänvisa vidare eftersom vi inte alls är med på marknaden sedan flera år.

Herbert fyllde 76 år i torsdags, men är inte alls så pigg längre. Bara ett telefonsamtal tar på krafterna annars lever han ju upp när han får prata om sina älskade hallon. Vi får bra behandling för hans hjärtsvikt, men det räcker ändå inte till på grund av hans låga blodtryck som förhindrar maximal behandling.

Hälsningar från oss i Skogsbrynet

© Ingeborg Arvidsson